Påskkriget...

Sakta men säkert börjar påsken närma sig. Maken är inte det minsta förtjust i denna högtid och avskyr allt vad kycklingar, fjädrar och ägg heter. Ett kommersiellt påhitt som affärerna använder sig av enbart för att tjäna pengar är hans åsikt. Något som han högljutt deklarerar så fort någon råkar nämna påsken i hans närhet. Trots detta har han ALDRIG tackat nej till ett påskägg fyllt med godis under alla de år vi varit tillsammans...
Själv älskar jag att fylla hemmet med vide och andra kvistar, vita och bruna fjädrar (rosa i Dotterns rum) och ägg i olika material, fågelreden av kvistar och hemmagjorda vintage-påskägg.
Detta gör att det varje år blir en hetsig diskussion huruvida vi skall ha dekorationer eller inte, men i år har jag ett supersmart argument...Med största sannolikhet kommer de att dekorera på Dotterns dagis och även göra eget påskpynt som hon skall få ta med hem.
Alla förstår ju att om hon kommer hem med egengjort påskpynt till riset och så finns det inget ris att hänga det i kommer hon bli förvirrad. Något som kommer skapa osäkerhet och eventuellt en känsla av utanförskap hos henne. Observera att vår Dotter är 1½ år så om detta kommer att fortgå kommer vi få ett väldigt instabilt barn så småningom.
Eftersom makens högsta önskan är att hans lilla flicka skall vara lycklig och välmående MÅSTE han ju bara köpa detta argument. Eller vad tror ni?
I väntan på att han skall ge med sig har jag gjort några egna ägg, men eftersom jag inte vet hur historien slutar här hemma har jag valt att lägga ut dem på Tradera tillsammans med några tändsticksaskar.
Ha en underbart trevlig dag!
/Terese